Fråga: Hur ofta behöver man fasadrenovera fastigheten?
Svar: I cirka 30 år räknar man med att en nyputsad fasad ska hålla. Men man behöver underhålla den under tiden, det vill säga tvätta, avfärga, med mera. Nivån på underhållet är också beroende av fastighetens utsatthet och yttre faktorer som trafik, nedfall och liknande. Fasader är “levande” och fungerar som fastighetens yttre skydd/skal, därför behövs ett visst regelbundet underhåll.

Fråga: Vad är puts?
Svar: Det är ett generellt begrepp för ett bruk som ger ett heltäckande skikt med minsta tjocklek på 2 mm. Puts kan avse både ett enskilt skikt och flera olika skikt tillsammans – ett sk system.

Fråga: Vad kostar en fasadrenovering?
Svar: Inte helt lätt att svara på då fasader, precis som behoven av renovering, är olika. Storleken på fastigheten, omfattningen, tidsfaktorn, etc. finns också med. Förutsättningarna påverkar därför prisbilden från fall till fall. Kontakta oss gärna så kommer vi ut på besök och lämnar offert på er fastighet.

Fråga: Kan man fasadrenovera på vintern?
Svar: Ja, det är möjligt. Viss uppvärmning kan vara nödvändig men det finns tekniska lösningar som inte behöver bli dyrare eller mer komplicerade. Hur man bäst går tillväga är en diskussion från fall till fall.

Fråga: Vilken framförhållning bör jag ha vid förfrågan av fasadrenovering?
Svar: Man bör ha åtminstone 3-6 månaders framförhållning. Desto tidigare ni förbereder för en renovering desto bättre blir ofta förutsättningarna.

Fråga: Kan man putsa en trävilla?
Svar: Ja, det går bra. Det finns lösningar för alla fasader.

Fråga: Vad betyder avfärgning?
Svar: Det betyder att färga, det vill säga måla. Men, man kan även avfärga med infärgade bruk (redan färgat bruk).

Fråga: Min bostadsrättsförening ska putsa om fasaden inom kort, får vi byta kulör?
Svar: Byte av kulör får normalt endast ske i samråd med stadsbyggnadskontoret. Därför är detta ofta en tillståndsfråga innan byte av fasadfärg är möjlig.

Fråga: Hur vet man att fasaden är angripen av alger eller mögel?
Svar: Fasaden har svarta eller gröna fält/prickar. Ofta börjar angripningen i norrlägen eller i fuktiga och skyddade lägen där det till exempel finns växtlighet i närheten av fasaden.

Fråga: Vilka olika typer av puts finns det?
Svar: Tjockputs och tunnputs. Tjockputs består av kalk eller KC-bruk (kalkcementbruk) och tunnputs består av fiberbruk. Olika puts används vid olika tillfällen och det är svårt att generalisera. Man kan säga att tjocka väggar som t.ex. lecablockväggar kräver tjockputs medan tunna väggar som t.ex. träväggar, kräver lättputs. Men detta är en sanning med modifikation då detta inte heller gäller vid exakt alla tillfällen.

Fråga: Hur stor skillnad är det på tunnputs och tjockputs?
Svar: Tunnputs är puts med en tjocklek mellan 2-8 mm. Tjockputs, som även kallas grovputs, är tjockare än 8 mm.

Fråga: Finns det olika kvaliteter på själva bruket?
Svar: Ja, det finns det. Puts- och murbruk delas in i kvalitetsgrupperna A-E. Kvalitetsgrupp A är ett mycket starkt bruk där bindemedlet i huvudsak är cement. Kvalitetsgrupp E är ett rent kalkbruk. Mellan A och E finns en glidande sammansättning. Det vanligaste putsbruket är av kvalitet C med ett bindemedel bestående av hälften cement och hälften kalk.

Fråga: Vad räknas till ytskiktet på en fasad?
Svar: Det är precis som det låter: det yttersta skiktet. Begreppet kan till ett exempel avse både färg och puts.

Fråga: Vad gör man om man “grundar” en fasad?
Svar: Grundningen är det första putspåslaget som sedan den ”egentliga putsen” appliceras på. Grundningen kan ha olika tjocklek, från en icke täckande mycket tunn behandling till ett heltäckande putsskikt med en tjocklek på flera millimeter. Tunngrundning är en heltäckande grundning med en tjocklek på 1-2 mm.

Fråga: Vad är hydrofobering?
Svar: Ett mur- eller putsbruk kan göras vattenavstötande genom tillsatser, så att det inte kan ta åt sig exempelvis regn. Detta kallas hydrofoberat bruk. Ånggenomsläppligheten påverkas inte av hydrofoberingen.

Fråga: Vad är utstockning?
Svar: Det är det egentliga putsskiktet som kommer efter grundningen. Detta skall fylla ut eventuella ojämnheter och göra ytan plan och i vissa fall ge struktur åt ytan.

Fråga: Sulfatbeständigt bruk – när används det?
Svar: Det används främst i samband med murning och putsning på lättbetong för att undvika vissa oönskade kemiska reaktioner.

Fråga: Hur får en putsad fasad sin struktur?
Svar: En fasad får sin struktur beroende på materialval och ytbehandling.
En fin struktur på putsen kallas rivputs eller skrapad puts. Då “rivs” det yttersta ytskiktet bort (ca 2-3 mm) med en spikbräda, precis då putsen härdat något.
Stänkputs är en tunnputs som stänks eller sprutas på underlaget. Detta ger en småknottrig ytstruktur.
Säckskurning är en annan metod. Ytan bearbetas med grovporig skumgummibräda eller dylikt så att det underliggande teglet delvis syns.

Fråga: Vilken sorts färg använder man på en fasad?
Svar: Färgen till en fasad väljs med omsorg. Underlag, byggnadskonstruktion samt önskat slutresultat vad gäller vattenresistans och utseende väger naturligtvis in. Vi använder de färger som är bäst lämpade för objektet.

Fråga: Vad är en skalmur?
Svar: En skalmur är en fristående mur som fästs med kramlor (en sorts infästningskrokar) i den bakomliggande bärande väggen.

Fråga: Varför är plåtdetaljer på fastigheten så viktiga för resten av fasaden?
Svar: Om plåtdetaljer såsom infästningar av stuprör och fönsterbleck inte är korrekt utformade så finns det risk att vatten blir stående och sugs in bakom putsen av kapillärkraften, med fuktskador som resultat.

Fråga: Vad beror det på att puts spricker?
Svar: Det finns många svar på den frågan. En anledning kan vara att dilatationsfogarna – fogar som medgör att fasaden kan röra sig något – inte är korrekt gjorda. För att exakt veta grundorsaken till sprickbildningen måste man göra en besiktning på plats. Vi bistår ofta med åtgärdsanalyser till fastighetsägare som har problem med sina fasader.